I källaren på vår bostad i närheten av gamla skofabriken Rex i Örebro sitter jag omgiven av vaser, krukor och mina skulpturer av träd. Allt ryms!
Eller vad säger jag? Jag håller mig sällan till ateljén och fångar gärna leran i flykten. Köket, garaget, matsalsbordet bland barnens alster, i soffan… överallt pågår livet och därför också keramiken.

Jag började bekanta mig med leran som uttryck 2016 och har under de senaste åren gått från tjusningen i ett bra bruksföremål, till att allt mer intressera mig för konsten och de rumsliga och skulpturala möjligheter som leran erbjuder.

Från och med hösten 2026 studerar jag en två-årig utbildning i fri konst på Örebro Konstskola.